Tillbaka till verkligheten igen

Kanske beror det på HUR du säger det och inte ATT du säger det? Som om JAG inte skulle tolerera att andra har åsikter?! Brister har jag, men brist på respekt för andras åsikter, det har jag inte. Skulle utan att skämmas kunna säga att jag förmodligen är en av de mest toleranta, förstående och fördomsfria människorna som vandrar omkring här på jorden. Vad jag INTE tolererar däremot, är om någon pratar till mig som om jag vore en idiot. Om någon talar ner till mig och inte ger mig en syl i vädret utan avbryter mig gång på gång med sina åsikter. Det var DET som fick mig att flippa och får mig att flippa varje gång jag inte får en jävla chans att försvara mig eller uttrycka varför jag har den åsikten jag har. Jag vet inte hur många gånger jag känt mig korkad enbart på grund av ditt sätt att uttrycka dig. Förmodligen inget du tänkt på eller ens vet om att du gör, men så är det.

Idag och i kväll har jag blivit... besviken ska jag inte säga, definitivt inte... men chockad och förvånad kanske, och reagerat på ett sätt som jag inte trodde jag skulle reagera. Jag har blivit förbannad (av andra orsaker, som ovannämnda stycke), äcklad (ytterligare en annan orsak), jag har spytt, blivit förbannad igen (samma som innan), ledsen för att jag velat ha tröst i en famn och i och med det kommit ihåg chocken och obehagskänslan i magen förut. Återigen - ingen besvikelse. Ingen som gjort fel eller vart elak, bara min oväntade reaktion på det.
Nu orkar jag inte mer för ikväll, nu går jag och lägger mig.