Tillbaka till verkligheten igen

Men sluta stäng in dig för fan! OM du mår dåligt, OM du vill ha hjälp så avvisa inte den hjälpen du får då!
Vad är det för liv? Att acceptera att "Ja... Jag mår dåligt" och bara ge upp? Skärpning för fan!
Du har förutsättningar, så jävla stora förutsättningar! Du är inte en stackars hjälplös flicka fastkedjad vid ett element i Balkan!! Det är bortskämt och framför allt egoistiskt att inte ens försöka hitta viljan att må bra! Du är skyldig den flickan att leva ett värdigt liv!
Vad fan tror du hon skulle tycka om du satt hemma på ditt rum och kom med svepskäl om varför du inte kan göra det ena och det andra när hon sitter fast och du är fri att göra precis vad du vill? Hon kan inte men DU KAN!
Det är samma sak som att slösa mat när barn i andra länder svälter! Det är en principsak!

Sluta klaga på att du mår dåligt om du inte tänker göra något åt det! Sluta klaga om du inte vill ha hjälp!! Om man erbjuder sig att hjälpa till, att lyssna, vara ett bollplank när någon så tydligt både behöver och vill ha hjälp så säg för fan inte "Det är inte lönt, det kommer aldrig att bli bra". Tro fan att det inte blir det med den inställningen!
Alla har vi våra svaga stunder, när vi vill ge upp, ge efter. Det kommer man inte ifrån, men de flesta kämpar åtminstone resten av tiden då de inte tänker vara svaga!
Vill du leva ett helvetesliv - be my guest, men spela för helvete inte martyr!

Ingen vill må dåligt, men det är bara du själv som kan göra något åt det! Det är DU som måste ta första steget! Jag var väl inne i min depression i ca ett år, lång tid, men inte så länge att det blev överdrivet. Jag tog mig ur det! Vet inte hur många gånger jag slog mig själv i fejan och blev förbannad när jag hade insett att jag måste göra något, men till slut funkade det! För jag ville bli bättre.