Tillbaka till verkligheten igen

Allt har sin tid. Alla behöver tid. Allt tar tid. Vill man utvecklas så måste man få tid till det. Vill man komma över något eller låta någon komma över något måste man ge den personen tid. Tålamod. Tiden läker mycket och tiden utvisar mycket. Tiden bestämmer vad som ska hända och vad som inte ska hända. Tiden bestämmer att det som har hänt inte går att ändra på. Det enda man kan göra är att ha tålamod och låta tiden rikta dina steg i den riktning dina fötter skall gå. Tid kan göra saker och ting bättre, men den kan också göra dem sämre. Mitt i allt det här ska man dessutom behärska konsten att vara människa? Den intensiva, frågande, kunskapskrävande "Jag-måste-veta-hur-det-kommer-bli"-sidan? Det är nästan att fråga efter det omöjliga. Jag vet att jag måste låta tiden gå, jag måste ge tid och jag måste låta mig själv få ta tid. Jag måste låta andra få ta den tid de behöver utan att vara för intensiv och vetgirig.