Let's not forget...
En tanke som borde ha slagit mig för alldeles för längesen bubblade precis upp i huvudet på mig; vad värdelöst det vore om jag alltid skrev om allt dåligt och negativt som påverkar mig och lät bli att blogga om de dagar som faktiskt är riktigt bra!
Som om de dagarna bara är "vanliga" och endast en väntan på nästa nedslag. Det är de ju inte! Hur kan jag bara tränga bort de dagar när jag inte mår dåligt? Hur kan jag glömma dem som om de inte vore värda ett skit för mig?
Fy fan vad bortskämt gjort av mig, ruttet rent ut sagt.
Det finns människor utan hem, utan mat, utan vänner, familj, armar, ben och hälsa som inte låter sig slås ner av just det faktumet att de saknar något av ovanstående sakerna.
Och jag kan inte ens göra mig besväret att komma ihåg en bra dag?
Jag har allt det där och jag skriver ändå bara om det som får mig att må dåligt.
Dags för en ändring känner jag nu.
Från och med idag ska alla bra dagar - eller till och med om det bara är sekunder, dokumenteras.
Ja, jag har en depression, jag har problem med mig själv men det hade kunnat vara värre. Mycket värre.
Här kommer för första gången på den här bloggen ett riktigt stort jävla feelgood-kollage!
