Oooooch

så var man tillbaka från molnen igen. Jag sa de tre orden och kastade mig därmed ut för stupet. Nu ser det ut som att det är längre att falla än vad jag hade hoppats på. Eller det blev längre för bara en liten stund sen. Och jag förstår, det gör jag, både förstår och inte förstår egentligen. Självklart är det jobbigt, men snälla - försök förstå mig med, don't leave me hangin'! Om jag förstår dina känslor så snälla, snälla förstå mina!
När ska jag landa, tar du emot mig eller kommer jag att krascha och dö?

Kommentarer

Lämna en kommentar

Namn
Kom ihåg mig

Mailadress (publiceras ej)


Din egen blogg/hemsida


Kommentar:

Trackback
RSS 2.0